Nu har det gått dryga två veckor sedan min första operation. Provade för första gången efter op att köra bil.

Det gick bra och jag fick en liten stund av att känna mig "normal". Körde bil till distriktsköterska och fick

taget stygnen. Hela 9 stycken var det och allt såg fint ut. Skönt! Jag var lite nyfiken hur det egentligen såg

ut där under det fina tjocka vattentäta omslaget. Otroligt fint måste jag säga, inte vad jag hade tänkt

iallafall hehe. Nu tejpades såret och lades om igen. Ska dit om en vecka och göra om det.

Dagarna här hemma går ungefär i samma mönster hela tiden. Mannen kör tidigt till jobbet så jag går upp

med ungdomarna och ser till att de kommer iväg. Fast nu har det varit mycket sjukdomar så de flesta dagar har jag inte varit själv hemma. Mannen jobbar sent 2 dagar iveckan och då kommer snälla Mammma och hjälper till.

Smärtan är fortfarande jobbig och jag undrar hur det ska gå när mina långvärkande morfin är slut.

Träning som jag gör nu är en snäll mag övning i sängen och även en snäll bäcken stabilisering även den i sängen.

Har även lagt till en övning från atrosskolan för höft som ger cirkulation till benet. Den känns skön att göra.

Sen är det gångträning på kryckor och det får ske när jag ändå behöver upp från soffan.

Längtar till jag kan börja träna mer..men jag måste försöka hålla lugnet och ta det lååångsamt steg för

steg. Risken är att man vill för mycket för fort.

En hemsida där man kan se hur bl.a hur ingreppet går till finns här:

si-bone.com

Mycket tid tillbringas i soffan med dator och böcker.

Ett framsteg i kroppen som jag redan märker av är min förmåga att ligga på rygg. För 2 år sedan var ryggläge omöjligt, men efter smärtrehab och mycket avslappningsträning kunde jag innan operationen klara 30min i

ryggläge. Jag ligger ungefär på samma idag men jag har inte lika ont när jag haft min avslappning på rygg.

Nu kör jag 30 min på rygg sedan 30min på mage(som är mitt absoluta favoritläge).

Kan även i soffan som jag ligger på sidan i vända mig över lite då och då på rygg. Toppen!

Kan tyckas som bagatell för det flesta men för mig är det framgång och framgång ska det bli mycket av.

Det känner jag på mig!

 

Elin

24 april 2014 13:51

Vilken fin blogg du har! Grattis! Kram Elin

si-ledsteloperation

24 april 2014 15:46

Tack:)

Kram tillbaks

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var Mannen och Sonen  i varmvattenbassäng och sedan åt de lunch ute. Äldsta sonen sommarjobbar. Så jag var helt själv hemma. Jag gillar det. Stärkt av att jag igår var utan morfin och att jag var på möte med sonen på sjukhuset så ville jag t...

Nu är jag tillbaks! Det har varit en tuff tid med mycket smärta och många steg tillbaks. Men när det nu vände har det hoppat lite steg framåt. Trodde jag var stabilt positiv trots mitt bergänsade liv men detta blev lite mycket. Jag tvivlade t...

Började dagen med en promenad med kryckor. Utomhus! Hehe ingen lång promenad men runt våra grannars hus. Det kändes härligt att komma ut. Ska försöka göra små promenade såhär regelbundet så jag kan öva upp mig. Har även haft morgongymnastik i sän...

Har nu varit i tråkläge som jag kallar det en tid och därför blir det inte så mycket blogg. Men idag fick jag inspiration av min nyfunna bäckenvän E. Så jag tvingade mig att gå ut i trädgården och fotografera       våra underbara rosor. Och t...

Idag har jag nytt hopp efter en tung vecka. Har tagit mycket smärtstillande och ändå varit sämre än jag varit någon dag efter operationen. Det kändes ganska dystert, fick t.o.m ringa till sköterskorna i Ängelholm för rådgivning. Jag var svullen och...