Började dagen med en promenad med kryckor. Utomhus! Hehe ingen lång promenad men runt våra grannars hus.

Det kändes härligt att komma ut. Ska försöka göra små promenade såhär regelbundet så jag kan öva upp mig.

Har även haft morgongymnastik i sängen innan jag steg upp för att få igång blodcirkulationen. Opererade sidan är som en stel klump på morgonen och det känns nödvändigt att röra sig så mycket det går.

Har Mamma till hjälp igår och även nu på förmiddagen, då kan jag helt fokusera på min rehabilitering. Kommer något oväntat jobb upp med barnen så har jag backup hehe. Annars vågar man inte köra på för fullt med träning, plötsligt kommer något man måste och sen blir man kass.

I eftermiddag blir det test av vad jag klarar, Mannen och jag ska på smärtutbildning. Det är minsta sonen som går på smärtenheten för barn och ungdomar på sjukhuset. Så det blir lite gående, lite trappor och sittande.

Sonen har haft värk i snart 4 år. Han har genomgått oändliga undersökningar och prover. Det enda man hittat är borrelia och det har han behandlats för 3ggr. Värken och trötthet har han fortfarande kvar och han har haft 50%

frånvaro i 4:e, 5:e och 6:e klass. Har varit många möte och bekymmer, men tack vare att han har lätt för sig i skolan så har han sluppit gå om någon klass, men nu satt det hårt inne att han skulle få börja 7:an.

Tur att smärtenheten nu är inkopplad så de har ordnat reducerat schema som nu fungerat bra.

Jag tänker på de familjer där inte någon annan i familjen har värkproblematik. Det är inte lätt att förstå.

Sonen och jag har ett speciellt förhållande där vi förstår varandra.

Vi hoppas på en läkande sommar.